Provet ALAT tas för kontroll av levern.

S-ALAT = alaninaminotransferas (ALAT) blodserum (S)
P-ALAT = alaninaminotransferas (ALAT) blodplasma (P)

Alaninaminotransferas är ett enzym som framför allt förekommer i levercellerna. En viss mängd finns också i t.ex. hjärta, skelettmuskler, lungor och njurar. Vid cellskada ökar enzymernas aktivitet i blodet, eftersom enzymet frigörs från vävnaderna i blodet under skada.

Vissa laboratorier undersöker alaninaminotransferas (ALAT) i blodets serum (S), andra i blodplasman (P). Nedan talar vi om S-ALAT. Samma saker gäller dock också för P-ALAT.

Varför tas provet?
S-ALAT mäts framför allt vid misstanke om en leversjukdom. Framför allt vid virushepatiter och leverskador förorsakade av läkemedel stiger S-ALAT snabbt och högt. När levern börjar må bättre sjunker värdet likaså snabbt och provet används därför också vid uppföljningen av sjukdomen.

S-ALAT stiger också vid primär biliär cirros (PBC, en sjukdom där de små gallgångarna inne i levern är angripna), och andra sjukdomar som förorsakar ett förhöjt galltryck i levern. Bättre mått på höjt galltryck är dock AFOS och GT.

Också vid vissa andra tillstånd, bl.a. blodförgiftning, muskeldystrofi, lungemboli samt hjärt- och lungsvikt, är S-ALAT något förhöjt.

Referensvärden vid HUSLAB
Kvinnor: 10-45 U/l (enheter per liter)
Män: 10-70 U/l

För högt S-ALAT
Nivån på S-ALAT återspeglar graden av cellskada i levern.

Vid akut hepatit stiger S-ALAT snabbt och högt, ofta upp till 10 gånger normalvärdena. Efter 1-2 veckor börjar värdet sjunka för att så småningom normaliseras när levern återhämtar sig.

Också vid biliär cirros och andra tillstånd med förhöjt galltryck i levern är värdena på ALAT ofta ordentligt förhöjda, medan de vid t.ex. en kronisk hepatit eller levercirros kan vara bara måttligt förhöjda. Vid uppföljning av dessa kroniska leversjukdomar följer man med såväl ALAT som AFOS och GT.

En liten förhöjning av S-ALAT kan också förorsakas av sjukdomar i andra organ, utan att levern är angripen, såsom blodförgiftning, blodpropp i lungan, muskeldystrofi, hjärtsvikt och njursvikt.

När man läser om vad som kan påverka värdena ALAT och ALP anges hypotyreos som en vanlig orsak, hur kommer det sig? Jo, levern är en del av det endokrina systemet. Vid hypotyreos är det systemet inte i balans, dvs levern kan ha svårt att hinna hantera allt den normalt hanterar.

…………………………………………………………………………………………………..

Nedanstående är klippt från Praktisk medicin

Orsak:

…. Hypotyreos: Lågt T4, höjt TSH vid upprepade provtagningar, typisk klinik. Höjda ASAT/ALAT, ALP, ev. GT.

…. Leversteatos kan f ö orsakas av ett tjugotal andra orsaker; ex v läkemedel (östrogen, kalciumantagonister, glukokortikoider, metotrexat, valproat m fl), total parenteral nutrition liksom svält, endokrina orsaker (hypotyreos, hypofysinsufficiens, dyslipiemi, graviditetsrelaterad fettlever, cystisk fibros m fl), infektioner (hepatit C, HIV m fl), celiaki.

Källa: http://www.praktiskmedicin.se/sjukdomar/leverstatus-patologiskt-levervarden-utrednin/