För lite kortisol lämnar oss med känslan ”kroniskt trött”. Ingen av dessa saker låter mycket tilltalande, och det är bara toppen av ett isberg.

Låt oss tala om några generella punkter gällande kortisol och sedan diskutera vad som kan gå fel när våra kortisolnivåer blir konstiga.

Kortisol är en glukokortikoid, även känd som hydrokortison. Det produceras i binjurebarken som svar på stress (fysisk eller emotionell) och enligt naturliga cykler som tenderar att korrelera till dygnsrytm. Den är tillverkad av kolesterol och dess syntes och frisättning kontrolleras genom adrenokortikotropt hormon (ACTH). Kortisol hjälper oss att få våra rumpor ur sängen på morgonen och funktion dag till dag. På morgonen, stiger kortisol tills den toppar runt 08:00. Detta hjälper oss att känna klarögd och buskig-tailed. Som dagen bär på, faller den gradvis och nådde sin lägsta nivå runt 3: 00-4: 00:00.

Kortisol spelar en stor roll är kroppens stress. Kortisol hjälper oss att hantera stress genom att stänga onödiga funktioner, såsom reproduktion och immunsystemet, så att kroppen för att rikta all energi mot att hantera stress till hands. Dessa funktioner av kortisol är tänkt att vara kortlivad, bara tillräckligt länge för att ta itu med den felande stress. Men våra moderna liv är allt annat än stress fri och när stressen är kronisk detta blir ett problem.

Så, hur påverkar kortisol kroppen under stress? Kortisol stimulerar glukoneogenes (skapandet av ny glukos) i levern, med användning av aminosyror, laktat, glycerol och propionat. Kortisol är också involverad i glykogenolys (nedbrytningen av glykogen lagras i levern och muskelcellerna), vilket är nödvändigt eftersom det aktiverar glykogenfosforylas, ett enzym som behövs för att slutföra hela processen. Kortisol hämmar även insulin från att åka skytteltrafik glukos in i cellerna genom att minska translokation av glukostransportörer till cellytan. Allt detta resulterar i en hel del glukos flyter runt i blodet. Det är bra om vi faktiskt flyr, men inte så bra om du bara stressad över att betala din skatt.

Kortisol stänger också delvis av immunförsvaret när nivåerna av kortisol är höga. Det stör produktionen och funktion av T-celler, vilket gör kroppen mer mottaglig för invaderande patogener. Har du noterat hur människor som ständigt stressar alltid är smått krassliga? Eller hur en person kan gå igenom en stor stressfaktor och direkt efteråt bli sjuk? – Det stämmer på mig, efter varje tentaperiod var det en förkylning eller liknande som bröt ut. Är det otur? Eller är det ett organ som inte klarar överbelastningen längre? Så fort du slappnar av så tar kroppen ut sin nödvändiga återhämtning. Tänk efter, hur ser det ut för dig på jullov, semestrar, etc?

Ben och muskler påverkas också av kortisol. Kortisol hämmar upptaget av aminosyror i muskelcellerna, vilket gör det nära omöjligt att ge bränsle till muskelceller när kortisolnivåerna är för höga för länge. Det hämmar också benbildning och minskar kalciumabsorptionen i tarmen. Så när kortisol är hög, det finns ingen bentillväxt och ingen muskeltillväxt. Detta kan vara problematiskt, eller hur?

Vårt blodtryck går också upp i närvaro av förhöjda kortisolnivåer. Detta beror på flera olika mekanismer. Kortisol gör kroppen mer känslig för effekterna av adrenalin och noradrenalin, och orsakar kärlsammandragning eller minskat blodflöde, i många delar av kroppen. Den fungerar också som en antidiuretic* och gör att kroppen kan behålla natrium. Återigen, det här är bra om vi verkligen behöver det för att utföra en fysisk uppgift. Men, om vi är under ständig stress, högt blodtryck, minskat blodflöde till några av våra organ, samlar på oss natrium och vätska – det är verkligen inte tecken god hälsa.

*An antidiuretic is an agent or drug that, when administered to an organism, helps control body water balance by reducing urination,^[1] opposing diuresis.

Låt oss nämna några saker som kortisol gör i kroppen. Tänk på dessa saker är bra på kort sikt, men problematiskt om kortisol förblir förhöjda under långa tidsperioder:

• Kortisolproduktion, både för lite och för mycket, kan störa produktionen av sköldkörtelhormoner och omvandlingen av T4 till T3.
• Kortisol orsakar en ökning av magsyraproduktionen. När kronisk, kan detta leda till sura uppstötningar och andra problem i tarmen. Det minskade blodflödet till mag-tarmkanalen kan också orsaka otroliga problem med matsmältningen.
• Kortisol stör fortplantningssystemet, vilket leder till infertilitet eller missfall när kortisolnivåer är för höga eller kroniskt förhöjda.
• När vår reproduktiva systemet stängs av, gissa om hormonnivån går ner? Testosteron. Ja vi behöver inte förklara varför det kan orsaka några ganska negativa saker när det gäller dina tränings- och motionsmål.
• Kortisol minskar inflammation genom att minska utsöndringen av histamin och stabilisera cellstrukturen.
• Ökad kortisol och kroniskt förhöjda kortisol kan orsaka intensiv hunger och matbegär på grund av den metaboliska störning som inträffar. Okej, om du flyr för livet jagad av en björn. Inte okej om du sitter i bilköer.

Så, hur har kortisolproduktion blivit galen? Normalt när kortisol når en viss nivå, då finns det mekanismer som automatiskt stänger av signalerna för att begränsa produktionen av kortisol. Det går ungefär så här:

Hypotalamus, när den känner en stressfaktor, producerar CRH (corticotropin-frisättande hormon), som därefter stimulerar den främre hypofysen att producera ACTH, som därefter stimulerar binjuren att producera kortisol. När kortisolnivåerna blir höga skickas meddelandet till hypotalamus och adenohypofysen att ”Hey guys, vi är överbelastade här. Dags att stänga av den för ett tag.”.

När kortisolnivåerna är för höga för länge då har denna återkopplingsmekanism blir lite förskjuten. Om du tänker på det ungefär som insulinresistens: Om vi äter muffins och godis dag ut och dag in för länge blir vi insulinresistenta och vi behöver då medicinen, eller en större dietöversyn, för att få vårt blodsocker under kontroll. Detsamma tycks gälla för kortisol och adrenal hälsa. Vi låter alltför ofta, tyvärr, stressen få det bästa av oss för länge och våra kroppar kan inte hantera det under någon längre period! Kortisolproduktionen kan gå igenom taket, din kropp kan inte producera tillräckligt av kortisol, eller om gör av med det i stora mängder på natten när du försöker sova då har du inget kvar på morgonen.

Som ni kan se, systemet för kortisol och adrenalär är petigt och komplext. Utan kortisol kan våra kroppar inte hantera den stress vi möter i vardagen. När vi missbrukar våra sinnen och våra kroppar, då får vi småningom betala priset. Våra kortisolnivåer blir inkongruenta med våra behov.

Nästa gång du funderar på att gå till gymmet trots fyra timmar sömn, eller tackar ja till ännu ett projekt, eller en fest du egentligen inte orkar gå på – tänk igenom helheten. Är detta bra? Du kan säkert vara stolt för den tuffa träning du genomfört, men påverkar du egentligen din hälsa och träningsmål negativt?