1 µg D-vitamin = 40 IE
Provresultat: D-vitamin under 75 skall behandlas av vården. Be att få Detremin, 10.000 IE per dag.
………
D-vitamin: Gamla och nya aspekter på ett unikt vitamin (överläkare Mats Humble) från 2011 (klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet)
Här är en mycket kort sammanfattning av det Dr. Humble säger i klippet. Jag rekommenderar dig att se hela klippet, ca 1h!
Hur får vi då i oss D-vitamin?
Solen gör att D-vitamin bildas i huden, men det sker tyvärr bara när solen står som högst. Efter 30 min i full sol – utan kläder och solskydd – mättas hudens förmåga att bilda D-vitamin, så nöj dig med en halvtimme för att inte riskera skador från solen. Se också Humble i youtube-klippet, ca 13 min in.
Vi kan få i oss D-vitamin via kosten också (det är det bästa sättet); lever, fiskleverolja, äggula och fet fisk är exempel på D-vitaminrika livsmedel. Men, de flesta av oss äter inte tillräckligt av dessa livsmedel.
Jag tar D-vitamintillskott. D-vitamin är fettlösligt och bör tas i samband med din fetaste måltid.
Allmänt bra. Milt uttryckt.
De flesta vet att D-vitamin skyddar mot benskörhet. Nya rön visa att det också skyddar mot många cancerformer, psoriasis, automimmuna sjukdomar (tex MS, diabetes I), schizofreni, autism, demens, hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck och diabetes II. Mer om detta ungefär 28 min in i klippet.
Även immunförsvaret påverkas av D-vitaminhalten i blodet (influensa, tbc). Mer om detta ca 33 min in i klippet.
Muskelstyrka och balans hos äldre
D-vitamin verkar också ha stor betydelse för både muskelstyrka och balans. Många studier visar att äldre personer med bra D-vitaminstatus har starkare muskler och inte lika ofta drabbas av fallskador (1). Mer om detta ca 29 min in i klippet.
Vinter- och vårdepressioner
Brist på D-vitamin kan leda till depressioner – särskilt om vi inte lyckas få tillräckligt med dagsljus. Mats berättar om ett av sina fall, en man med återkommande vinterdepressioner där det enda som gav någon som helst effekt var D-vitamin (4000 IE till en början, därefter underhållsdos på 2000 IE). Mer om detta ca 40 min in i klippet.
D-vitamin och cancer
Solljus verkar ha en skyddande effekt mot cancer – lite motsägelsefullt med tanke på hudcancer, men faktiskt verkar även återfall i malignt melanom vara kopplat till låg D-vitaminnivå. I en annan studie hade D-vitamin + kalcium bättre skyddseffekt (oavsett cancerform) än någon annan förebyggande behandling man har hittat. Mer om detta ca 49 min in i klippet.
Fertilitet
En annan studie visar att provrörsbefruktning/IVF oftare leder till graviditet hos kvinnor med högre D-vitaminnivå. D-vitamin är också bra att ta under graviditeten; 4000 IE/dag gav 50% minskning av för tidiga födslar, 30% minskning av tex graviditetsdiabetes, färre ”små” bebisar mm – och detta helt utan biverkningar. Mer om detta ca 54:30 min in i klippet.
D-vitamin och risk för fetma
Just detta pratar inte Dr Humble om, men kopplingen mellan D-vitamin och fetma verkar helt klarlagd. D-vitamin hjälper nämligen till med fettförbränning: låga halter av D-vitamin ger minskad insulinkänslighet, vilket ger ökade insulinnivåer och därmed ökad fettinlagring.
Brist på D-vitamin kan också leda till ökad inlagring av fett inne i musklerna (intramuskulärt fett, muscle adiposity på engelska). En studie på normalviktiga unga kvinnor visade att de som hade lägst D-vitaminhalt i blodet hade mest fett insprängt i musklerna (2).
Källor (utöver de som Dr Humble använder)
(1) Annweiler C. et al., Vitamin D-related changes in physical performance: a systematic reviwe, J. Nutr. Health Aging 13(10):893-8, 2009
(2) Gilsanz V. et al., Vitamin D status and its relation to muscle mass and muscle fat i young women, J. Clin. Endocrinol Metab. 17, 2010
….
Rekommendationen för D-vitamin felräknad
I en artikel i tidskriften Nutrients bekräftar forskarna ett räknefel som noterats av andra forskare tidigare, genom att använda data från en ny population.
Dr. Cedric F. Garland, adjungerad professor vid UC San Diegos avdelning för familjemedicin och folkhälsa säger, i ett pressmeddelande att hans grupp har kunnat bekräfta fynd publicerade av Paul Veugelers, University of Alberta School of Public Health, som rapporterades i oktober förra året i samma tidskrift.
”BÄGGE STUDIERNA tyder på att Institute of Medicine (IOM) underskattar behovet av D-vitamin betydligt”, kommenterar Garland.
”Misstaget får stora konsekvenser för folkhälsa när det gäller förebyggande av sjukdom och att uppnå målet att hela populationen får tillräckligt med vitamin D för att upprätthålla benhälsa”.
Rekommenderat intag enligt IOM är 600 IE/dag upp till 70 års ålder och 800 IE/dag för äldre.
”BERÄKNINGAR av oss och andra forskare har visat att dessa doser bara är en tiondel av vad som krävs för att minska förekomsten av D-vitaminrelaterade sjukdomar”, säger Garland.
Forskarna vill nu att myndigheterna går ut med nya rekommendationer som ligger på cirka 7 000 IE/dag, från alla källor.
”Den nivån ligger väl under den nivå som angetts av IOM som säker för tonåringar och vuxna, 10 000 IE/dag”, säger Garland.
Referenser:
Heaney, R.P. et al. 2015. Letter to Veugelers, P.J. and Ekwaru, J.P., A Statistical Error in the Estimation of the Recommended Dietary Allowance for Vitamin D. Nutrients 2014, 6, 4472–4475; doi:10.3390/nu6104472
Veugelers, P.J. et al. 2014. A Statistical Error in the Estimation of the Recommended Dietary Allowance for Vitamin D. Nutrients 2014, 6(10), 4472-4475;
doi:10.3390/nu6104472
……
Forskare ryter till om D-vitamin
http://svenska.yle.fi/artikel/2015/01/19/forskare-ryter-till-om-d-vitamin
Kronisk brist på D-vitamin är ett allvarligare tillstånd än vad man är van att tänka i Norden, skriver svenska forskare i Svenska Dagbladet/Opinion under rubriken ”Brist på D-vitamin måste tas på allvar”.
Forskarna Susanne Bejerot och Mats Humble undrar varför ansvariga myndigheter i Sverige inte agerar efter allt prat om riskerna med för litet intag av D-vitamin.
De säger att D-vitaminfrågan tycks ligga på ”ingens bord” och frågar sig hur många sjukdomar som måste kopplas till låga D-vitaminnivåer innan något händer.
Också i Finland blossar D-vitamindiskussionen upp med jämna mellanrum.
På våra breddgrader lyser solen bara 3-4 månader om året så att UVB-strålarna når hit och finländarnas D-vitaminnivåer rasar under hösten och vintern.
Frågan är om vanlig mat kan ge tillräckligt med D-vitamin eller om man måste ta till burken. Åtminstone kan man dra slutsatsen att människor i Norden aktivt måste tänka på sitt D-vitaminintag under vinterhalvåret.
De svenska forskarna påpekar att D-vitaminpreparat är mycket billiga att användas i förebyggande syfte – åtminstone i jämförelse med vad sjukdomarna som orsakas av brist kostar.
Varför behövs D-vitamin?
D-vitaminnivåer utgör en förbisedd och allvarlig riskfaktor för en lång rad kroniska sjukdomar, skriver Bejerot och Humble.
De skriver: ”Att D-vitamin är nödvändigt för ett välfungerande immunförsvar och att D-vitaminbrist ger upphov till värk, muskelsvaghet och kognitiva nedsättningar är väl känt. Möjligen är det mindre känt att D-vitaminbrist också är överrepresenterat vid ms, Alzheimerdemens, Parkinsons sjukdom, barndiabetes, tjocktarmscancer, schizofreni, fetma, autism, utvecklingsstörning och depression”.
Och vidare påpekar de att D-vitaminbrist under graviditeten kan bidra till en autismutveckling hos barnet eftersom D-vitamin krävs för en normal hjärnutveckling.
De lyfte fram undersökningar där man upptäckt att D-vitaminnivåerna hos barn följde deras etniska ursprung – de lägsta nivåerna uppmättes hos personer med rötter i Afrika och Mellanöstern.
Mörk hy kräver större mängder D-vitamin
Solstrålningen under sommarmånaderna – när solen står som högst på himlen – är förutsättningen för att vi ska kunna producera D-vitamin i huden.
Mörk hy hämmar bildningen av D-vitamin avsevärt; ljus hy är ett resultat av lång evolutionär anpassning så att D-vitaminproduktionen fungerar så effektivt som möjligt.
I Sverige uppmättes i en stor undersökning svår D-vitaminbrist hos över 90 procent av gravida kvinnor födda i Somalia. Många av dem led också av så svår muskelförsvagning att de inte kunde resa sig från huksittande. Forskarna tror att det sannolikt beror på D-vitaminbrist.
Nordisk forskning visar att ansiktet, armarna och händerna (som utgör 25 procent av kroppsytan) hos en ljushyllt person borde utsättas för starkt solljus 6–8 minuter åt gånger 2-3 gånger i veckan för att kroppen ska kunna producera 5 – 10 μg/D-vitamin D3. För personer med mörk hy krävs mycket mera; 10–15 minuter i solen per dag.
Exempelvis har vart fjärde ljushyllt förskolebarn och hälften av barnen med mörk hy i Umeå konstaterats lida av D-vitaminbrist vintertid.
Stor skillnad mellan minimi- och maximirekommendation
I Finland rekommenderas finländare ett D-vitaminintag på 10 µg/dygn året runt, med undantag för personer över 70 år för vilka rekommenderas dubbel dos.
Många läkare anser att rekommendationerna är alldeles för låga, och det har föreslagits mångdubbelt större doser.
En trygg övre gräns för intag anses vara 25 µg/dygn för barn under 12 månader och 50 µg/dygn för barn mellan 13 månader och 11 år. För unga och vuxna anses en trygg dos vara upp till 100 µg/dygn.
I Finland gäller också rekommendationerna för personer med ljus hy.
….
Godkända hälsopåståenden om D-vitamin
Enligt EU:s förordning LexUriServ. 432/2012 är dessa hälsopåstående godkända vid försäljning av livsmedel med D-vitamin.
Vitamin D bidrar till:
- normalt upptag/utnyttjande av kalcium och fosfor
- normala kalciumnivåer i blodet
- att bibehålla normal benstomme
- att bibehålla normal muskelfunktion
- att bibehålla normala tänder
- immunsystemets normala funktion
Vitamin D har en roll i celldelningsprocessen.
Vitamin D bidrar till att minska risken för att ramla, vilket är kopplat till balansförlust och muskelsvaghet. Att ramla är en riskfaktor för frakturer hos män och kvinnor som är 60 år eller äldre.
(Enl. EU:s förordning LexUriServ. 432/2012)