”Kroppen är ett märkligt djur.”
Om vill lära dig tyda dina provresultat har jag listat min tolkning här, det är helt populärvetenskapligt, ej medicinskt korrekt, och fokus ligger på hashimoto.
Observera att du skall ta läkares hjälp för att tolka dina värden!
Referensvärden ska alltid anges med provresultat, olika laboratorier använder olika mätmetoder och kan ha olika referensvärden och referensvärden kan förändras över tid för ett lab.
Typiska skk-prover:
- TSH, S-Tyrotrpin, P-Tyrotropin
Hur mycket hypofysen sparkar på skk för att producera T3. - fT3, fritt T3, S-Trijodtyr, P-Trijodtyr,
- fT4, fritt T4, S-Tyroxin, P-Tyroxin
- TPO-ak
TPO-ak visar antikroppar, dvs värde över referens kan ge misstanke om Hashimoto. - TRak
TRAK kollar man om man har Graves.
Prover:
- ALAT
ALAT för kontroll av levern. - S-Kalciumjon fri
Kalcium är ett mineralämne. Största mängden finns i skelettet. Låg kalciummängd i skelettet leder till benskörhet (osteoporos). Men kalcium har även andra viktiga funktioner i t ex muskulaturen och nervsystemet. D-vitamin är ett vitamin som deltar aktivt i upptaget av kalcium från tarmen. Vid njursvikt minskar bildningen av D-vitamin. Detta är en av orsakerna till att personer med njursvikt kan få en rubbad kalkbalans.
Normalvärde: (korrigerat kalcium) 2,15-2,65 mmol/L. Kan bero på mätmetod. - Kalium
- Kreatinin
Kreatinin är ett ämne som normalt bildas i muskulaturen och som utsöndras via urinen. Förhöjt kreatininvärde tyder på försämrad njurfunktion. Värdet kan variera från person till person eftersom värdet är relaterat till kroppens muskelmassa. Muskulösa personer kan ha något högre värden utan att njurfunktionen är försämrad.
Normalvärde: < 100 μmol/L. Kan bero på mätmetod. - S-Magnesium
- S-25-OH Vitamin D
- B-hemoglobin
Hemoglobin brukar också kallas för ”blodvärde”. Det är ett äggviteämne som finns i de röda blodkropparna. Hemoglobinets huvudsakliga uppgift är att binda syre och transportera det till kroppens olika vävnader. I njuren bildas hormonet erytropoietin som har en viktig roll vid bildandet av röda blodkroppar. Vid försämrad njurfunktion får man brist på detta hormon, och detta leder i sin tur till att blodvärdet sjunker.
Normalvärde: 120-150 g/L (kvinnor). 130-165 g/L (män). Kan bero på mätmetod. Målvärde vid njursvikt och behandling med erytropoetinstimulerande läkemedel ESL: 100-120 g/L. - fP-homocystein
- B-blodstatus
- S-Kolabamin
- Folat
Folat kollar röda blodkroppar. Om man har brist på den man kan få symptom som trötthet, hjärtklappning, andningssvårigheter och yrsel. - Magnesium
- Kalcium
- Kortisol
- Vitamin D (både aktivt och depå)
- PTH
Parathormon (PTH) eller bisköldkörtelhormon
De fyra bisköldkörtlarna sitter på halsen och styr kalkbalansen i kroppen. Rubbningar i kalk- och fosfatbalansen vid njursvikt påverkar bisköldkörtlarna och deras produktion av parathormon (PTH). Ett högt PTH-värde innebär att kalk tas från skelettet som då riskerar att bli urkalkat och skört.
Normalvärde: 15-65 ng/L.
Önskvärda PTH-nivåer vid njursvikt*:- vid njurfunktion/GFR 40-30 ml/min: Från normalvärde till 2 gånger övre normalgräns
- vid njurfunktion/GFR 30-15 ml/min: 2-3 gånger övre normalgräns
- vid njurfunktion/GFR <15 ml/min: 3-5 gånger övre normalgräns
Kan bero på mätmetod.
* Svensk Njurmedicinsk Förening (SNF), 2007. Riktlinjer för omhändertagande av patienter med njursvikt. - Järn
P-Järn. Ca 25 är optimalt för kvinnor. - Ferritin
Optimalt 88 mcg/L (ref 7-120 Unilab P-Ferritin).
Ferritin är ett äggviteämne som binder järn. Ferritin används som ett mått på kroppens depåer av järn. Ett lågt ferritinvärde talar för att mängden järn i kroppen är låg vilket kan leda till att järnet inte räcker till för att bilda hemoglobin.Normalvärde: 34-275 μg/L.Ett högt Ferritin innebär att du har en pågående inflammation i kroppen som stökar till det. Bland annat kan det leda till kortisolproblematik, högt blodtryck, allergier, ledvärk, hjärtproblem och reverse T3. Ibland är det inte helt lätt att veta vad inflammationen beror på och då får man gå på generella tips på hur man kan få ned den. - Transferrin
Transferrin är ett transportglobulin som bildar komplex med och transporterar järn i blodplasman. Järn transporteras bl.a. mellan mjälten där erytrocyter fagocyteras och järn frisläpps, till den röda benmärgen där erytrocyter nybildas. Ungefär 0,1 % av kroppens järn finns bundet i transferrinkomplex. Koncentrationen av transferrin i blodet är förhöjd vid järnbrist (anemi) men fler tester måste göras tillsammans med transferrinbestämning eftersom koncentrationen av kan transferrin påverkas av många olika faktorer.Högt transferrinvärde beror oftast på järnbrist, men kan också orsakas av östrogentillförsel eller graviditet utan samtidig järnbrist.
Orsaker till lågt värde inkluderar inflammation, järnöverskott, sekundär anemi, leverskada, thalassemi och atransferrinemi (ovanlig genetisk defekt). - Järnmättnad
- TIBC
- B-trombocyter
- Zink
Optimalt värde på zink ligger i den övre tredjedelen av referensintervallet. - (könshormoner – Progesteron/Testosteron/Östradiol/DHEAS)
- P-Natrium/P-Kalium
Natrium ska helst ej understiga 140. Kalium bör ej understiga 4,0 och optimalt är 4,2. Kan tyda på låga magsyror och det skadar inte att försöka öka på dessa med äppelcidervinäger- eller citronvatten.
Om du vill bekosta prover själv finns bla Werlabs, Onelab eller Blodkollen.
Provet salivkortisol finns att köpa på nätet.
Blodprov
B, S, P och E
Vid blodprov finns ett B, ett S eller ett P utsatt före förkortningen på det som ska undersökas, t.ex. B-Hb, S-CRP eller P-FiDD. Bokstaven anger om laboratoriepersonalen vid undersökningen ska använda sig av helblod, blodets serum eller blodets plasma. För patientens del har bokstaven ingen praktisk betydelse, eftersom han i alla tre fallen ger ett vanligt blodprov.
B (eng. Blood) betyder att man vid analysen använder helblod, inklusive blodkroppar.
P (eng. Plasma) står för blodplasma. Blodplasma är det som blir kvar av blodet då blodkropparna (de röda och vita blodkropparna samt blodplättarna) avlägsnats. Kvar blir bl.a. antikroppar och proteiner som behövs vid blodets koagulering.
S (eng. Serum) betyder att det är blodets serum som ska användas vid analysen. Serum fås genom att man låter blodet koagulera och avlägsnar blodkroppar och koagulationsproteiner. Kvar blir bl.a. antikroppar.
Många undersökningar kan göras genom att man antingen använder sig av plasma eller serum. Referensvärdena är då lite olika beroende på vilken blodvätska man använder.
E (eng. Erytrocyte = röd blodkropp) betyder att man vill titta närmare på t.ex. de röda blodkropparnas storlek eller hemoglobinmängd. Används vid utredning av anemi.